erikan

Nu har David kommit. Eller för någon timme sen. Mycket senare än tänkt. Det är som skräckblandad förtjusning. Jag är så otroligt glad att han är här, samtidigt som det är det här jag väntat  och levt på ända sen i tisdags. Nu är han här, men inte Divino. Det märks så tydligt. Men vi kan sakna honom tillsammans.

Blev sent ikväll. Jag har svårt att sova om nätterna nu. Det är tungt, men man kan itne göra mer än att försöka.

Har fått massa fina bilder av Julia nu. Tack, det betyder så fantastiskt mycket. Ska kolla på dem imorgon, då jag förhoppningsvis känner mig som en starkare människa, iallafall lite grann. Behöver nog det, för att klara av att kolla.


Här har vi en glad Erika, påväg till festival. Jag saknar henne..

Godnatt