Världens bästa hund

Fyra dagar utan Divino. Sex dagar sedan jag pussade på hans nos för allra sista gången. Sista gången jag kramade in mig i hans päls, sa att han var världens bästa hund så att han kunde höra mig.

En dikt Anna skickade. Tack!

Tårarna tar inte slut,
bara för att de slutar rinna.
Saknaden försvinner inte,
bara för att du börjar le.
Sorgen blir inte mindre,
bara för att vardagen återkommer.
Den finns alltid där,
bara i annorlundare form med tiden.
Låt tårarna rinna,
gråt så mycket du vill.

Men låt inte saknden efter din vän,
fylla upp hela dig.
Ta istället ett steg tillbaka,
ta vara på minnet som förblir vackert.
minnet som förblir orört och bara erat.
Minns glädjen som ni hade tillsammans.
Stunderna då ni mådde som allra bäst,
bara du och han.
Det är det sista du kan göra,
för din allra bästa vän.
Och det sista din allra bästa vän önskat,
om han kunde tala.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0