Kärlek och saknad

Nobody said it was easy.
No one ever said, it would be so hard.
Oh, take me back to the start.



Bädden står tom nu för tiden. Och det gör så himla ont i mig. När jag går och lägger mig, lägger jag varje kväll ner en kudde på golvet, där du alltid brukade ligga och sova. Som jag alltid gjorde till dig. Jag kunde enbart sträcka ner handen och stryka på dig, inna jag somnade. När jag vaknade, låg du antingen bredvid mig eller i fotändan på sängen. Eller där du somnade. Och jag kunde än en gång stryka på dig. Det gör så fruktansvärt ont, att inte kunna göra det längre.

Det är jobbigt nu. Och det går inge bra. Vet inte riktigt hur jag ska göra, för att det ska bli bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0