erikan

Vissa saker har jag svårt med, när det gäller att hantera sorg och smärta. Jag vill inte förändra, jag vill att allt ska bli som förut igen. Även fast det är omöjligt. Det kommer aldrig mer bli densamma igen, världen kommer aldrig mer se lika ut för mig.

Det känns så tungt. Valdo får lov att äta ur andra skålar än de som är Divinos. Hade ganska så precis köpt ett nytt fint smidesställ till Divino av pengar jag fick i julklapp. Jag orkar itne diska skålarna, jag orkar inte se någon annan hund äta eller dricka ur dem. Men jag orkar heller inte ta bort dem. De ska stå där. Ända tills Godis flyttar hit. Han ska få äta ur de skålarna. För det känns rätt.

Har också otroligt svårt att se någon annan hund ligga i Divinos bädd. Hur ont det gör, när jag tänker på att det inte var Divino som låg där senast, går inte ens att beskriva.


Jag vill bara berätta för alla som läser att mitt skrivande är ett sätt för mig att bearbeta. Jag gör många roliga saker om dagarna, och jag försöker behålla motivationen att träna hund. Jag hittar på saker och jag har underbara vänner och en underbar pojkvän.